Jag har älskat fler men det här bildspelet blev tillägnat Zapatera. Det smög sig in en bild av de nu levande. Kanske en påminnelse om att livet går vidare. Ååå.. vad jag tycker om Mary Ann Kennedys musik. Tack Anette för skivan!
Bilder tagna av mig, Dalpraktiken, Yvonne Odsberg, Svante Harström, Bertil Harström, Eva Östman och säkert fler.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
berörande
/Anna
Hon är som självlysande, den hästen!
Eva
Oj, vilken fin låt! Och passande. Förstår om du fäller en tår av saknad själv när du tittar på serien, blir varm i ögat. Vad det kändes jul med henne och den röda repgrimman! och sen lila och vitt är ju favoriten även om man inte ser hennes huvud nere i busken ;o)
alltså favoritfärger och favoritkombination, inte nödvändigtvis vackraste bilden av alla de fina som visades ;o) hihi
frapperande färger iallafall
När jag läste Eckhardt Tolles ord i morse om att blanda ihop egot med det inre jaget kom jag på att jag blandat ihop mig med Zapatera till den grad att jag inte var någon när hon gick vidare ;) Guldgossen har hjälpt mig komma tillbaka men frågan är om jag gör samma sak med honom. Hmmmmm....
Vilket underbart bildspel och musiken passar verkligen.
Jag njöt lika mycket av bägge delarna :-)
Kram
\Anette
Elisabeth - ett underbart bildspel! Zapatera, lika vacker på bild som hon var i verkligheten! Kunde inte hjälpa att tårarna trängde fram...
Anneli T
Skicka en kommentar