lördag, mars 20, 2010



Skön dag. Djuren har börjat vistas nere på kasa igen. Står och myser i solen. Var i hagen själv flera timmar och Dorado lämnar mig inte. Jag satt i solen och vilade långa stunder. Han la sitt huvud i mitt knä och ville bli kliad bakom öronen, känns så bra. Nu gäller det att hålla relationen vid liv när vi börjar träna också :)

8 kommentarer:

Marion Princic sa...

låter som om du har haft en hel underbar dag! ælskar sådana mysdagar!
hur gammal ær Dorado førresten? Hur længe har du haft honom?

Elisabeth sa...

Dorado är 11 år tror jag. Ska ta fram papperen. Är lite underlig vet faktiskt inte hur gammal Smilla är heller men och andra sidan glömmer jag min egen ålder också ibland. Problem med siffror ;)
I juli har jag haft honom i två år i alla fall.

Marion Princic sa...

ok, varför har du inte ridit honom i dem sista 2 aren? har för mig att läste nagonstans i din blog att du har inte ridit mycket i dem sista 2 aren.
jag har ocksa haft milva 2 ar nu - tiden gar so fort!

Elisabeth sa...

Ja det kan man fråga sig ;) Jag har ridit en del men mycket lite. Upptäckte snabbt att det inte var roligt att rida honom. Jämförde med Zapatera som var mycket trevlig att rida. Dorado kändes stel som en planka och liksom "uthärdade" att jag red. När han blev allt mer atletisk och intelligent på marken började jag tro att han stängde av vid ridning. Upptäckte att han stängde av redan vid sadlingen. "Startade" om honom med sånt som i Parellivärlden ingår vid inridningen och sist när jag red en peiod barbacka i snön kändes han mer positiv. Han var också i mina ögon extremt rädd för omgivningen med lång flyktsträcka och jag tänkte att om jag kunde ta honom närmare Level 4 på marken skulle jag få ridningen säkrare utan att riskera min hälsa. Craschade min höft för många år sedan och är mycket obenägen att ta onödiga risker, då ska saker vara verkligt roliga och att rida D var det inte ;) Jag ser fram emot att börja rida mer nu i vår för jag tror att vår relation är så pass stark att det bör vara bättre. Att köpa hästar med bagage är inte alltid så smart. Savvynivån måste upp och för min del trodde jag att jag köpte en mer okomplicerad häst än jag gjorde. Den "inre" hästen i D är dock mycket bra så kan jag bara hänga i så blir det nog bra till slut.

Elisabeth sa...

PS att han var rädd för omgivningen hade att göra med hans känsliga läggning men säkert mest med att han egentligen inte litade på mig eller människor i allmänhet tillräckligt mycket för att slappna av. Han är egentligen mycket modig för saker, som vatten , hinder ,lera och sådant. Kan bli en förträfflig trailhäst med rätt ryttare. Vi får se om det är jag.

Marion Princic sa...

det blir spännande att följa er!
varifran kom han? vet du nagot om hans förflyttna?

Elisabeth sa...

Han är importerad från Spanien som fyraårig hingst av en svensk kvinna som senare sålde honom och flyttade utomlands. Jag köpte honom av den andra svenska ägaren om det som jag hört stämmer. Har inte försökt leta efter hans spanska förhållanden, kanske skulle vara intressant. Har dock en film på honom som fyraåring, otroligt vacker och mycket nervig som det ser ut.

Marion Princic sa...

Oh kan du inte lägga ut filmen? Dorado är himmla vacker! Älskar gula hästar!
Skulle vara intressant att forska lite varifran i Spanien han kommer ifran. Jag var en gang inne i att importera ett pre sto fran Spanien. Men sedan blev det aldrig av. Jag har ridet flera pre häster dock och alla av dem var nerviga men ocksa mycket klog. Men kännde nog att det var lite för mycket häst för mig. Inte att Trakehner är sa mycket lugnare för den delen...lol...men Milva är nog det för det mesta, tur det!