onsdag, september 29, 2010


En annan sorts meditiation.  Vi börjar växa ihop lite, till och med färgen på håret :),  mest ljuset men ändå.  En av fördelarna med att inte träna sin häst är trots allt "undemanding time", han ville knappt släppa ut mig ur hagen. Satt nästan i knät.

3 kommentarer:

Eva Östman sa...

Ibland blir livet inte som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå ;-)

Elisabeth sa...

Så sant :))

Unknown sa...

Mmm häftigt... Kraftfull meditation.