onsdag, juli 13, 2011


Håller på att plocka ur gammelbilen. Den har stått i två år nu på ridplanen, har inte kunnat med att ta bort den. Jag gillar gamla saker djur, och människor också. Hoppas det gäller mig själv också nu när åren börjar ta ut sin rätt..
I alla fall så satt jag länge i den igår för att ladda upp batteriet, tänk att den startar efter två år. Batteriet på bilen men kanske också på mig. Den har alltid varit en pärla. Satt och tänkte på allt roligt jag varit med om tack vare den bilen. Den drog mig och Zapatera runt i Sverige. Dorado också lite på slutet.  Kände mig alltid så fri på något sätt när jag körde den. Häst och hund och fullt med grejor och skräp som kunde vara bra att ha  :) Märks nu när jag sorterar..
Den  är en L300 av årsmodell 90, otroligt. Ska annonsera ut den nu till högstbjudande vilket kanske inte blir så mycket men just nu är varje öre välkommet (till hököpet). Såg en grabb med triangel med en likadan fast min är fräckare med båge och extraljus :) Det gör ont i mig vid tanken på att skiljas från den men det är dags. Knäpp man är, säkert bra för mig att öva på att skiljas från saker. Var bättre på det när jag var yngre..

SAABen var inne på verkstad igår igen, ett hjul höll på att ramla av. Tackar dem där uppe att det gick bra. Hade inte musiken på så högt och ignorerade inte missljudet denna gång ;) Nu ut och tr'äna häst en stund medans det fortfarande blåser..

5 kommentarer:

Frida sa...

Jag kan också fastna lite i materiella saker som har en historia och som spelat en viktig roll i livet. Hoppas att det blir det bästa för dig och att du får lite pengar för bilen som du kan lägga på hököpet som du skrev! Det är också bra att ha, hö alltså ;)

Jenny sa...

Åhh, den är underbar! En sån vill jag också ha :D Är den trasig?

Ulrika sa...

Det är svårt med att släppa de ting man delat stora stunder med. De blir ju som vänner, någon man känner.

Man kan inte ha allt gammalt kvar materiellt, men känslor och stunder kan man ha kvar i sinnet.

Marion Princic sa...

oh jag vet exakt vad du menar, efter mycket tänkandet ska jag nog också sälja Yosemity Sam, min Hyundai Santa Fe. men det gör ont i hjärtat att skiljas. men ibland måste man vara praktiskt och den tar alldeles för mycket bensin för allt pendlande jag gör...

Anita sa...

För mig var ni ett - du och den bilen. Har också haft den känslan du beskriver. De är fulla med minnen och reflektioner. Tänker bra bakom ratten.