fredag, april 10, 2009






Långfredag som himmelriket.

Tänk vilken skillnad mot i fjol när Z var sjuk och jag gav sprutor och höll på att bli tokig. Olika är det.

Tack för sådana dagar som idag :)
Upplagd av kl.

5 kommentarer:

Eva Östman sa...

Tänk att det är ett år sedan nu
- konstigt. Egentligen trodde jag nog att hon alltid skulle finnas.

Okej.
Du sitter på rumpan.
Hans rumpa!

WoW! Precis så ska tioåriga inridna hästar ridas in, det är ju klart som korvspad :-)

7:14 em
Elisabeth sa...

Bra att du förstår mig :) alla skulle nog inte anse det så nödvändigt kanske ..

8:03 em
Nypan sa...

Vilka vackra bilder, man blir nästan tårögd.
Jag skulle oxå vilja kunna göra så där med Lilleman, men jag tror att det är ganska långt dit :-)

Du får ha en riktigt
Glad Påsk!

Kram
\Anette

9:52 em
Elisabeth sa...

Tror inte alls att det är långt dit för er och vägen är jättemysig :) Gjorde som i nyaste DVDn och de första dagarna hade han svårt att stå så nära väggen och ha mig klängande men nu verkar han tycka att det är rätt trevligt.
Att han kan ställa upp sig för uppsittning från båda håll fick jag på köpet och det kan ju komma in "handy" i skogen sen.
Lite gymnastik för en annan blir det också ;)

8:50 fm
Lina sa...

Haha vad snyggt ;)

10:04 em

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)