Det var så erbarmligt grått ute idag men när bilden dök upp på skärmen såg jag plötsligt skönheten. Fotografering är en glädje. En sekund tidigare hade han en solros i mungipan så det hade kunnat bli årets bloggbild..
Glädjande var också att Dorado för första gången la sig bredvid mig och tog emot en morot. Två gånger :)) Jag tar det som ett stort erkännande att han betraktar mig som en "säker" hjordmedlem. Det har tagit tid men den som väntar på något gott..
Mest "undemanding time" annars. Satt på en tunna och båda hästarna halvsov bredvid mig. Pojken andades i mitt öra och lilla fröken som först försökte bryta sig in i min ficka och fick stå en liten bit bort.

Rosa i fredags då solen lyste en stund. Stövlarna leriga till kanten . Hon fick räddas ur sankmarken :) Har gjort ett ratigt arrangemang med stolp och tråd för att inte djuren ska gå i eländet.