torsdag, juli 22, 2010



Någon frågade om jag kunde dela med mig om Lichmans hoppmotivation och det kan väl vara lämpligt. Har ju en del hopparvänner på FB och vill någon veta så är det roligt :)



* Lågt hinder, tex liggande tunnor flera bredvid varandra. Innersta nära väggen använde Lichman i helgen som var. Snart flyttar man ut en bit från väggen så att hästen kan smita förbi på bägge sidor om den behöver.

* Sänd hästen mot hindret och om den hoppar och även om den stannar framför hindret snabba dig att sätta dig på en tunna och ge en godisbit. Sitt länge, lyssna på radio, prata i telefon eller något om du är rastlös som jag. Kanske 10 minuter första gången. Meningen är att hästen ska uppfatta området vid tunnorna som mycket trevligt. Det där med att man belönar i början även om de stannar kan verka konstigt men det är ett "försök" av hästen och ska belönas. Den kunde ju sprungit vid sidan av..

* Sänd igen, det kan hända att det är bästa att göra ett mellanrum mellan tunnorna i början om hästen har problem med att förstå att den ska hoppa. Låt den gå igenom mellanrummet och dra sen tunnorna närmare för varje gång tills hästen väljer att hoppa.

* Om hästen springer bredvid så gör några vändningar fram och tillbaka "falling leafes" Inte som straff utan bara lugnt och metodiskt, avpassa så att hästen åter hamnar framför hindret och hoppar den så vila läääänge.

* Dorado hoppade allt i början men Rightbrain dvs han var rädd egentligen och när rädslan så småningom började släppa kunde han inte hoppa. Jag hade läst att det kunde bli så, rädda hästar hoppar på överlevnad och kan klara rätt höga hinder men har egentligen ingen aning om vad de gör. Dorado fick öva upp sin teknik och nu hoppar han utmärkt och framförallt så väljer han själv att hoppa lugnt och fint. Hoppning är ju ett slags trängsellek och det är något som hästar har sina dubier mot. Man skulle kunna tänka sig att en del av de "heta" hästarna som hoppar i en rasande fart utan så mycket kontroll möjligen egentligen är rädda ..

* Öka svårighetsgraden sakta men gå tillbaka om hästen får problem. Minska bredden och öka höjden varför sig så inte hästen blir '"overfaced".

* Efter ett tag, rätt snabbt tyckte jag började Dorado bjuda på allt som gick att hoppa. Lite rörigt kan det kännas när det inte alls är meningen men det är en fråga om kommunikation ;) Vi är fortfarande i det stadiet att han plötsligt glömmer mig och rusar iväg och hoppar något.

Varning! Detta är starkt motiverande och ha inga hinder på banan när du rider om du inte vill hoppa ;) Mest på skoj men lite allvar. Det är så starkt detta att när hästen inte har så stor lust att göra en sak eller blir osäker på vad man begär så söker den något att hoppa. Piedestaler har samma verkan. Svårare att få hästen därifrån.

* Ni som kan det här kan väl fylla på, det här är bara som jag uppfattade det hela och det har fungerat bra på Guldgossen. Jag missstänker att det finns mycket mer att säga om det hela. Någon har kanske skrivit på sin blogg och kan länka.

Sätter väl in en bild där jag rider för att hålla mig motiverad hmmm ;) Ser på bilderna att jag ska dra tillbaka högra armbågen när vi försöker svänga. Gör nästan tvärtom, bra med filmer och foton så man får syn på sina olater. Eva Östman tog bilden.

8 kommentarer:

Ulrika sa...

Min första häst var sådan att det var fullt schå att hindra honom från att hoppa, om det var hinder i närheten.

En sådan häst med ett (på parelliska)"draw" till hinder eller som vi sa då, att hanbjöd på hinderna, är en gudagåva att lära sig hoppa på. Man känner sig som en kung, när man flyger med:)

Ulrika sa...

Tänkte på ett annat, jag som inte skäms för att föreslå folk saker, skulle nog tänka mig att armbågen är en sympton på det finns plats för starkare focus ridning med naveln, för då kommer torson med och axeln med och då hänger armbågen med.

Jag kan ha helt fel och ni ser flotta ut, men jag tycker att det ser ut som överkroppen rider rakt fram och hänger ihop med Dorados bakben. Medans din blick och skänkel och Dorados framdel svänger. Så ser jag det nu. Det betyder ju inte att det är så, nödvändigtvis.

Elisabeth sa...

Jo då du har alldeles rätt. Till mitt försvar får jag väl säga att jag var spänd i situationen men det är inte säkert att det är hela saken. Mycket avslöjande bild och inte bara den, det fanns fler. Mycket upplysande också, jag tror att redan nästa gång blir det bättre :) (Jag sa "eyes, bellybutton, leg" men gjorde det inte ;) How interesting!

Ulrika sa...

Du behöver inte försvara dig. Du är utmärkt. Det är naturligt att inte sätta allt när man sitter första gången på länge på sin häst under värsta clinicen.

Om jag var i närheten av att göra allt det jag säger, så skulle livet vara lättare. Men det mesta är ju lättare sagt än gjort.

Jag tänkte mest att det inte var armbågen och det visste du nog egentligen.

Man får finnas ofullkomlig!

Elisabeth sa...

Jo det var armbågen också :) dra den lite bakåt, nedåt så får du se vad som händer med bellybutton och eyes .. Ja man får finnas ofullkomlig och det går bättre med åldern, det är en av fördelarna faktiskt .
Ser att jag glömt att skriva nedåt, det är kanske viktigt och jag märker också att man kan dra den bakåt utan att föja med med kroppen hm..

Ulrika sa...

Jag ska prova armbågen nedåt och bakåt:)

Anonym sa...

Himla intressant även för en icke Parelli-människa ;-)

Anonym sa...

Har provat denna hoppteknik på vår ponny i tre dagar nu. Ingen överdrift att säga att det är starkt. Han hoppar stillastående fram och tillbaka och är helt "tokig" i att hoppa. Jättekul! Men måste träna på lite lydnad också. Annelie