Det var en överjordiskt vacker försommardag i dag när vi tog farväl av PerOla Olsson i Lögdö 1700-tals kyrka. Oändligt vackert alltihop och arrangerat efter hans vilja. Fönstren stod öppna och fågelsången blandades med psalmerna. Mycket kärlek i luften. Jag är glad att jag fick vara med om det. Tyckte mig se honom och hans spann på andra sidan Lögdöån. En epok är över men minnena finns kvar.